Om en timme åker jag till Jönköping.
Jag ska på rättegång. Det känns verkligen som slutet på livet. Döden.
Så många har sagt att om det händer något så händer det definitivt inte idag.
Egentligen vet jag inte om jag känner mig så hotad, men det är en obehaglig känsla.
Att något har hänt, något kanske händer igen.
Mamma och pappa är med mig hur som helst. Det känns bra.

Det känns bra att jag är i Stockholm om en vecka.
Då ska jag och helena gå på Ace, träffa underbara människor och bara glömma Växjö och allt annat.

Förresten har jag ett fan! Någon som typ beundrar mig som en idol.
Det är inte vem som helst heller. Nej, min mammas frisörs dotter blev helt galen häromdagen när hon trodde att hon såg mig på stan. Hennes mamma (frisören) som vet vem jag är övertygade henne om att det inte var jag, men dottern insisterade.
Undrar hur hon vet vem jag är. Sött i alla fall.

Nu ska jag ha lite mer ångest och "ont-i-magen-känsla". Sköljer ner det med Morrissey och Antony and the Johnsons.

Ibland får jag mail. Men jag jag brukar inte svara. Hatar att skicka mail.
Folk är så dåliga på mail nu för tiden. De vet inte hur man ska skriva.
Skriv som om du skrev ett vanligt fint brev förihelvete. Inte korta saker med korta meingar.
Vad tog allt det vackra vägen?

Måste skriva lista till Ung/smålandsposten. Vet inte om vad.
Vill inte vara klatschig och kitschig. Kanske måste.
Mamma tyckte jag skulle skriva om fem-i-topp skor jag har. Konstigt.

Längtar tills när mamma blir gammal, har galna hatar á la Piaggi och dricker punch med mig.
Dumbumbidum. Nu ska jag frlusta mig med naturkunskapsboken.

ARRVIDERCI

Förresten är Live at Earls Court med Morrissey en jävla bra liveskiva.

Igår när jag kommit hem från deluxe och lagt mig i en säng hände en skitkonsitg sak. Jag somnar. Sen drömmer jag, gång på gång att jag går hem från krogen. Även fast jag inte gick direkt hem i verkligeheten. Och det var vad jag drömde hela natten. Deluxe-hemma-deluxe-hemma-deluxe-hemma i all oändlighet. Sjukt läskigt. Sen blev det morgon.

Inte för att jag tror att någon bryr sig sådär oerhört mycket men ändå; jag var ute igår igen. Deluxe igen, med Kim och Mandy-boo. På något lustigt vis tog jag på mig rollen som den som skulle prata med alla. Prata. Så uttröttande.
En kul sak hände. Nej, två roliga saker hände. 1, en tjej från en modellagentur bad mig skicka bilder till henne. Eller, ja, hennes vän jobbade på Mikas. 2. Jag och Helena köper kebab typ 02:15. Kebabmannen blir skitarg på oss för att vi vill ha våra pommes frites vid sidan om istället för på kebaben. Men hans snälla fru ger oss dem i lite folie. Genidrag.
Sen blev det efterfest som var mysig, men lite tröttsam. Jag ringde Ulrika och Jesper, sen kände jag för att gå hem framåt tre-tiden.

Idag har jag mailat Smålandsposten om att jag är så ledsen över att jag inte hann läsa deras mail om att jag skulle komma på intervju igår, förrens idag. Menmen, hoppas det går bra senare. Sen mailade jag den där modellbruden.

Nu ska jag äta. Tror jag. Funderar på att maila React och tala om för dom att de suger.

Det längesedan jag uppdaterade. Inte orkat. Har känts meningslöst.

Igår var vi i alla fall på deluxe. Det var inte det roligaste jag gjort en onsdag, men det var bättre än att vara hemma och vara nykter. Drack två öl. Och en drink som jag hittade. HITTADE! Förvånande nog är jag trött idag. Skittrött. Inte bakis. Blir inte bakis.
Idag slutade vi 10:10. Så. Skönt. Åt underbar falaffel, gick till Helena där vi drack the och spelade Wii. Tennis, boxning och baseball. Vågar inte ens tänka på hur jag såg ut när jag boxades, kan i alla fall säga att det var med inlevelse.
Jag fick också presenter från Helenas USA-visit. En ashet tygpåse med texten "art slut" på och två lp-skivor med arja saionmaa och baccara.
Nu tycker jag att den här dagen kan ta slut, har redan sett dagens Will&Grace-avsnitt, kräver inte så mycket mer av dygnets resterande timmar. Tror att Chloe Sevign var med som gäst idag, om det var hon så är hon otroligt vacker. Och bra. Me like.

Om jag orkar ska jag lägga upp lite fotografier, kanske från emmaboda. Vi får se.

SEE-YA!

Idag har jag beställt emmaboda biljett, fixat mammas present och jobbat.

(Grattis mamma, du är bäst, även om du nu har ena foten i graven.)

ARVIKA

(Allt annat än festival är bläbläblä just nu.)

Jag fick ett meddelande på qx med den här bilden och en hälsning från New York: "You should be here."

(Ett VIP-kort gör vem som helst frisk på nolltid.)

Bilder från veckan:

Jag har varit ensam hemma igen, nu i fem dagar.
Det börjar uselt med att jag inte får i gång vår tv (ungefär så sorgligt är det, jag får inte i gång tvn och de resterande fyra dagarna är förstörda). Sen ringer en dansk på dörren. Främlingsfientlig som jag är tänker jag direkt att han ska tigga pengar eller försöka råna oss så jag bara "No thank you, we don't want ANYTHING. I said GOOD-DAY." Den stackarn skulle bara lämna vårt nya kök. Men han kunde inte svenska. Så jag förklararde på engelska att jag omöjligtvis kunde lyfta ut 700kg kök ur hans gigantiska lastbil på en kvart. Så han körde det någon annanstans.
Två andra saker som har irriterat mig med hela att vara ensam hemma-grejjen var att mamma bara lämnade hundra kronor här. Hur skulle jag kunna klara mig på det? Som tur väl var gav mormor mig pengar när jag klagatlite. Men det var inte det värsta. Något som verkligen gjorde mig ledsen, som kan te sig vara en småsak, var att när mamma skulle skriva under lappen där hon skrev allt hon behövde hjälp med hemma skrev hon under med "Lena". Inte mamma. Utan med sitt förnamn. Jag har aldrig tilltalat varken pappa eller mamma med deras förnamn. Hon var väl sur eller något.

Men det kan faktiskt löna sig att de åker iväg. För min del alltså. När de var i Paris fick jag macroner (se bilden). Som mamma hade haft i sitt knä hela flygresan hem. Det tyckte jag var gulligt.
Dessutom har jag varit sjuk hela tiden. Är det fortfarande. Blir bara sämre. Därför har jag haft chica outfits som: pyjamasbyxor och blå hoodie från pinsamt svenskt märke. Eller pyjamas och duntofflor. Undrar varför jag ALLTID i alla lägen känner mig så obeskrivligt het.
Familjen kommer hem om två timmar och en kvart. Då ska jag ha städat deras rum och mitt. Egentligen klippt gräset. Orkar inte. Jag är ju sjuk ju.

Idag tittade jag på Live Earth-delen som Madonna var med i, igår. Jag missade det igår-natt. Lustigt. Not.

Först var vi hos Unn, jag och Unn var de enda fulla. Min sista Polen-vodka tog slut. Den skulle jag haft på arvika. Jävla helvete. Nu får jag fixa mer vin istället.

Sen åkte jag + någon backslick-kille in till stan och jag drack cosmopolitans på lagerlunden. Sjukt dekadent.

Men jag kom att tänka på en sak, inte för att jag är kristen eller så, men vi säger att växthuseffekten verkligen skulle "slå igenom" och det verkligen skulle bli varmt och allting smälta. Sen helt plötsligt har vi vår syndaflod. Det är läskigt. Det stämmer ju!

Idag har följande hänt:

- Mamma och pappa åkte till Paris. Nu är jag och kristoffer ensamma hemma.

- Föregående punkt har lett till att vi bara har tittat på tv och ätit pizza hittils, under våra första nio ensamma timmar.

- Vid fyra ska vi åka och träna, på gym. Igen. Jag dör. Vi ska träna imorgon också.

- All musik i min dator försvann. Puttsväck. Helt borta. Finito. A mystery.

- Jag blev medlem i kicks urlöjliga tävling, han som leder är inte ens snygg. Rösta på mig, bara gör det. Ligger typ sist. Har tio poäng, men dem gav jag mig själv.

- Jag har blivit kär!!! Hud och hår killen på fab5 är bäst. Bäst, bäst, bäst.

"Question: Describe your ideal vacation - location and activities.

Kyan: Camping at the beach with a beautiful man! Horseback riding on the beach, bonfires, scuba diving, swimming, lots of great seafood and wine, reading and naked naps. "

OH, KYAN DOUGLAS. Vad säger man?

Jag provade wienermelangen idag! Ingen annan på min avdelning visste ens att den fanns. Jag vet inte riktigt vad jag väntade mig, men efter första halva munnen kände jag direkt "THAT GOES WITH THE TRASH". Jo jag vet vad jag väntat mig: jag trycker på den alldeles oslitna knappen och typ pandoras box öppnar sig. Änglatrumpeter och hallelujahs ljuder och en allsmäktig röst säger "Benjamin, äntligen, du är den första som vågade prova du får LÖNEFÖRHÖJNING". Men som sagt. Inget hände. Får väl försöka imorgon igen. På tal om pengar; jag var på banken idag. Två banker. Swedbank och SEB. Det var fullt av tattare, sjukt mycket folk som var helt osocialt kapabla. Det i sin tur gjorde att mina ärenden där tog lång tid. Men efter att pappa "pratat" med folket på SEB så fick jag ett Visakort. YAY. Man måste ha fast inkomst och plugga på universitet osv osv för att få det. Men jag fick det gratis! Pappa är bäst. Älskar att han jobbar på SEB. Innan lyssnade jag på "fråga bögen" på P3. Han suger verkligen. Så dålig. Han svarar på tråkiga frågor som "hjälp, jag tror jag har blivit bög" eller "jag har en homofobisk flickvän och jag är bög". Han har varken originella eller intressanta svar. Han säger nästan till alla att de ska ut på internet och skaffa erfarenhet. Kunde jag bry mig mindre? P3 borde ha någon slags FAQ på deras hemsida till fråga bögen, så slipper alla idioter ställa samma fråga flera gånger.

"

Idag har jag jobbat, såklart. Det ska jag göra varje dag, 8:00-16:00 i sex veckor. Eller, det blir ungefär fem och en halv eftersom vi åker till arvika nästa vecka. På onsdagen. Längtar ihjäl mig. Dock kom jag till några insikter under arbetsdagen:

1. Det är mycket hemskt att prata med dansken på Apples support i Holland som knappt kan engelska, som konstant stönar. Jag var livrädd hela tiden. Han stönade verkligen som vissa gör när de har sex. Trodde jag skulle dö. Han satt säkert och drack öl och åt korv samtidigt som vi pratade.

2. Jag har fått dålig hy till höger om munnen. Det var jättehemskt att inse det! Trodde verkligen jag skulle börja när jag såg det, på min fula arbetstoalett. Ber till gudarna att det bara är någon slags tillfällig förvirring från min huds sida som snart ska vara löst. Snarast.

3. Jobbets glas är i perfekt storlek för att fylla på med två "omgångar" kaffe/varm choklad/thé/ eller det där konstiga som kallas för wienermelange (har ALDRIG sett någon dricka det, fattar inte vad det är). Alltså, men fyller glaset två gånger, men det blir ändå inte för fullt. En jesus!

Helgen i siffror och bilder:

1 - antal fikor på Palladium som innefattade rosévin.
600 - antal liter vi öste från helenas eka.
5 - antaHelgen i siffror och bilder:
l gånger jag bestämt mig för att sluta röka.
2 - antal telefonsamtal till tomas.
2 - antal sedda filmer (american psycho och one hour photo).
0 - antal myggbett efter cirka 30 timmar på landet
1 - antal fester på väster med mandy, helena, kim, evelina och simonie.

(Ovanför bilder från fredagen, nedanför bilder från min och Helenas natt på landet.)

Hej. Jag börjar blogga nu igen. Hejdå.

Min plan att komma tidigt till skolan för att få en plats på naturkunskaplaborationen misslyckades totalt. Istället för att ligga hemma och sova alt. plugga sitter jag i skolan, allt pågrund av att vi inte hade någon naturkunskap idag. Jag förstår inte hur jag alltid missar det, hur jag än gör. Jag är inte skapt för att ha laborationer. Hoppas att mitt vg i NK inte är hotat. Jag kan trots allt gå på nästa laboration, alltså den som jag trodde var idag.
Igår spelade jag teater, vårt kollage om familjen. Det mesta gick väl bra, med tanke på hur hysteriskt det var innan med förändringar, folk com hoppade av, idiotiska lärare m.m. Tråkigt nog han vi inte prata igenom hur vi ville ha ljuset riktigt med killen som skötte det, det gjorde också att det blev lite sämre.
Eftersom jag bara har suttit här i biblioteket utan att göra någonting (kollat style.com och lyssnat på rufus wainwright) börjar jag få lite ångest. Förmodligen kommer jag att plugga på Rousseau's uppfostringstankar. Ungefär lika livat som det låter.

Det är mycket att göra just nu, men Polen var bra och jag mår bra. Imorgon har jag teateruppvisning och jag fixar det sista med musiken. Jag ska skriva mer utförligt när jag får tid, kanske blir det efter Siesta och min födelsedag på lördag.

Idag har det hänt så mycket saker att jag knappt kommer ihåg hälften av dem, men senast har jag varit på modevisning där Helena gick modell (bilden), packat klart och nu skrivit ihop ett engelskaarbete. Imorgon är det Polen!

OH GOD I'M BORED

Charlotte Gainsbourg

Jag ger er: Charlotte Gainsbourg

Jag fixade in mig på datorn, satte pålite Charlotte Gainsbourg för att förhöja stämningen lite. Sen får jag mig ett hemskt uppvaknande. Min bild har lagts upp på stockholmstreetstyle. Det är ju tur ATT JAG SER SÅ MOGEN UT. Jävla babyface. Men det känns nästan lite värre med "du kan få ett skönhetstips". Som om tjejjen som ställde frågorna var asful. Jaja, man kan inte få allt här i världen.

Idag är en bra dag. Allting känns lagom underbart. Som det fina vädret, fikan på Skåres, menthol-ciggen med glittrigt filter, les amies, allt. Kan inte förstå att jag åker till Polen med tre av skolans mest fantastiska personer. Det kan inte bli annat än succé. Nu gäller det bara att vi kan trycka upp våra tröjjor med texten: Polen 2007 - quelle bordelle.

Efter Sandras bilder från New York blir jag så himla sugen på att åka dit. Mamma och pappa pratar om att det kanske blir i höst -vem vet. Men innan det är det Krakow, London och kanske Paris som gäller. Det är inte heller fyskam. Den fina bilden antar jag att Sandrasvän har tagit.

Den här kvällen har jag spenderat genom att äta glass och att plugga.
Perfekt kväll eller hur? Men det känns skönt att det börjar lösa sig. Både Margaret Thatcher-arbetet och Psykologin är snart avklarade. Då blir det Morrissey för hela slanten.

På senaste tiden har jag funderat på två saker. Den första är hur mycket folk håller på. Att de aldrig kan låta något vara eller bara bete sig normalt. Att alla har ett konstigt bettende. För någon dag sen ringde mitt 'ex' eller före detta ragg eller vad man ska kalla det. Han var tydligt over-eager att träffa mig så snabbt som möjligt. Och det är väl sött och bra, men att göra det på ett sådant sätt: han började med att nämna att han sett Johan i Odd at Large och var sjukt avundsjuk på mig som varit där hos honom osv, det var hans ursäkt för att han ringde.
Nyss fick jag reda på att han skällt ut en annan liten homofil för att han var, enligt honom, äcklig, ful och frånstötande, precis som en viss Marcus. Och Marcus är ett kapitell för sig. Alla indiekids i Sverige, i alla fall i södra har haft något på gång med honom. Till och med jag. Därför är det en jävla röra där alla är med alla och det blir bara konstigt. Det är att hålla på.

Den andra saken handlar om att jag är vegeterian. När jag säger det kan jag frå två, nja tre olika reaktioner.
En är: Åh, vad bra/kul/duktigt av dig. Det är liksom bra saker att få höra och bra saker att säga. inget mer med det. Sen finns de konstiga kommentarerna. Som: Men, du är väl ingen sån?? Eller: Men, du är väl inte vegeterian, du har ju päls och allt??
Det finns inget som gör mig mer trött än de två frågorna. Så här, man kan vara veggo även fast man inte går runt på en fjällräven rygga och trasigaconverse. Faktiskt. Jag har rätt att rata kött även fast jag inte är med i ungvänster. Allt annat är bara pubertalt och fördomsfullt.
Och angående pälsen. Jag har två mycket bestämda uppfattningar om varför jag inte äter kött. Nummer 1: Det känns fräschar/nyttigare/bättre att vara utan. Nummer 2: Maten, rent allmänt i världen, skulle räcka mycket längre om folk åt mindre kött. Så är det.
Jag kan alldeles för lite om djurskötseln i Sverige och om djurtransporter, därför uttalar jag mig aldrig om det. Men angående svälten, det går åt tio gånger så mycket energi åt att laga en maträtt med kött som med grönsaker. Då är det engeri för att odla upp grönsaker etc. respektive att föa upp en ko eller gris.
Som vissa vet använder jag päls, dock inte ny päls, men ändå päls. Jag tror inte att djuret gör någon skillnad på om det blir till päls eller till kött. Faktiskt. Det kanske känns hemskt att höra det, men så är det. Djur ska behandlas rättvist och bra, och vi har alla en skyldighet att se till att de mår bra, men om de ändå ska dö gör det ingen skillnad vad vi använder dem till.

update: vad ska man säga, folk tar illa upp. ursäkta.

Nu har jag ätit scones och druckit thé, ska snart gå ut på promenad med min hund. Tidigare idag gjorde vi upp de bästa planerna för helgen. :*

Frågan är vart man kan få tag på Fröken Sterner?

Konversationerna i min familj blir sällan varken långa eller givande. Idag utspelade sig följande scen:

Jag står framför garderoberna i mitt rum som är fulla, ändå ligger det kläder på golvet. Det gör att jag klagar på min kära mor.

Jag: Mamma, jag behöver en ny garderob.

Mamma: Jag behöver ett nytt liv.

Borde mitt arbete om Margaret Thatcher heta 'Margaret on the guillotine' eller 'Margaret Thatcher - a woman of no importance'?

Jag tänkte på en sak när jag var i stockholm: hur många indiekids-kloner det fanns. Små tejjer som tycker att de är asunika med deras I Love New York tröja, stuprör, kofta och vintage skinnväska. Inse att ni finns överallt? Jag fattar att alla inte vill vara annorlunda och sticka ut, men ändå.
Här hemma i Växjö känns det som att alla som är modeintresserade (särskillt tjejerna) kör på den stilen och tycker att de är asunika. Men de förstår inte att om de skulle komma till en håla större än växjö skulle det finnas minst 20 likadana brudar. Helena måste få en eloge, för att vara insatt, ha stenkoll men samtidigt vara något annat än en ytlig idiot. Sådana finns det allför många av. Trista jävlar.
Jaja, jag ska sluta tjata, det är bara lustigt.

Som i Köpenhamn, där alla hade palestinasjalar. Så jäkla konstigt. Vad är grejjen när alla andra bär det och det är så tydligt att alla gör det för att vara 'inne' och inte för att de sympatiserar med åsikterna? Jag förstår inte. Det jag vet är att jag nästan alltid har en tanke bakom det jag tar på mig. Varför jag har något.

STOCKHOLM

(tröjan längst ner till höger har jag nu.)

Hey, here's the story.

torsdag: Jag går från skolan med Helena, är sjukt nervös. Mattanterna har vaktat min väska hela dagen. Bless. Flygbussen kostar ingenting till flygplatsen, jag sparar typ femtio spänn och lägger dem på giftigare saker. Väl på flygplatsen är alla otrevliga och ingen vill hjälpa mig, på toppen av allt är planet försenat. Jag tjurar lite och ringer till pappa som redan är i stockholm.
Framme på Arlanda går jag vilse och känner mig som största idioten, fattar inte hur man kan lyckas. Träffar pappa och vi åker ut till gärdet och till filmmässan. Där får jag alla papper och passerkort m.m. Sen åker papi hem. Vi tittar på grejjer på filminstitutet resten av dagen, sen får jag ont i huvet och tjurar lite till och vi åker hem till världens sunkigaste vandrarhem. När jag är hemma ringer Johan några gånger och sms:ar. De ska tydligen gå ut och vill ha med mig, men jag orkade bara inte. Så jag ligger på vandrarhemmet med mina osociala "klasskompisar".

fredag: Vaknar och är ganska glad. Åker tillbaka till filminstitutet och tittar lite till. Äter dyr frukost på stan, släpar på min 20kg väska som jag senare lämnar med de andra på gärdet. Ringer Johan och vi bestämmer att jag ska ta tunnelbanan ut. Är asnervös och tror att jag ska dö. Inte bara för att åka tunnelbana med mitt lokalsinne utan också för att få träffa mannen.
Jag får stå och vänta ett tag innan han kommer, de var tydligen en vild natt kvällen innan. Sen går vi hem till hans assnygga lägenhet, träffar hans snygga kompisar som han bor med, han trixar lite med kläder som kommit från fabriken. Sen vilar vi på hans säng och kommer försent till någon studentgrej vi ska på. De sjunger falskt men vi får snittar och cider så vi är glada. Där räffar Johan Max Bergå (jag fattar inte att det är Max förrens efter. Vi unitar med Elie och Martin som bara är glada. Elie, som tar studenten, går på en sjukt konstig skola med bara brats. Hon är inte brat. Vi drar till en park på söder och dricker öl. Klockan är väl halvtvå nu. Eftersom jag bara knaprade på min frukost blir jag självklart pinsamt yr och toanödig. Så jag och Johan lämnar de andra för att springa till tjallamalla och gå på toa. Inne på tjallamalla pratar Johan med tripptrapptrull-killen som köper något som Johan har designat. Han stirrar på mig asmycket. Hursomhelst var han snyggare i verkligheten. Vi blir båda fotograferade för StockholmStreetstyle. Skönt att detta verkligen var min sunkigaste dag med sunkigaste outfitten. Skönt att jag inte hade ett enda vettigt svar på deras frågor. Jaja.
Sen åker tillbaka hem och Johan bestämmer sig för att äta mat så han gör lax i mikron, det ser asäckligt ut. Jag åker tillbaka till gärdet och hämtar min väska och sen tillbaka. På tunnelbanan hem tror jag att jag ska svimma. När jag kommer tillbaka har killen fått fnatt och googlar sitt namn, och allt möjligt annat. Jag tittar på tv. Blir jag sugen på pizza så vi beställer det på söder.
Sen ser vi på talang 2007, fattar ingenting, dissar Rodeos fest, ser Vad kvinnor vill ha, Mean Girls, 13 snart 30 och början av The man who fell to earth. Men den ville jag inte se. Bra att vi bara såg fjortisfilmer. Trots allt bra fjortisfilmer.

lördag: Vaknar sent. Johan senare. Blir sur och gäspar demonstrativt. Provar hans kläder, hittar en tröja jag vill ha. Duschar och känner mig helt okej. Sen fikar vi och säger adios. Jag åker tillbaka och ser på ett skådespelar-samtal med Hariett Andersson, Eva Röse och Rolf Lassgård. Andra smågrejjer på filmhhuset. Sen åker vi hem i bilden. Alla är tråkiga. Alla får äcklig kaffe på McDonalds förutom jag, mitt var det enda som blev riktigt.
Jag sover och kommer hem till Växjö vid kanske halv elva. Somnar halv tre.

Jag packar inför Stockholm. Hatar verkligen att packa. Jag kallsvettas och mår dåligt för att jag ska åka imorgon. Det hjälpte inte ens att jag satte på madonna på högsta volym. Jag är fortfarande lite ledsen och kan inte bestämma mig för vad jag ska ta med. Helst vill jag ta alla mina skor, alla kläder. Har ingen aning om vad jag ska ha på mig på Odd-festen. Lär låna något av Johan. Eller inte. Han är säkert pinsmal, ingen idé att hoppas att man kommer i hans trasor.
Anledningar till att jag oroar mig:

1. Jag packar asmycket, kommer få dra runt på en tung väska.

2. Jag är sunkig = jag kommer vara sunkig i Stockholm.

3. Jag känner knappt någon av dem jag åker med.

4. Jag är förvirrad. Jag kommer inte ihåg hur många nätter jag ska vara borta.

5. Jag hinner inte plugga franska. Det kommer bli tortyr imorgon.

Det var ett tag sedan sist.
Nuförtiden är jag så trött, trots det vackra vädret. Jag gjorde upp en planering för att veta hur jag ska fördela min tid och för att veta hur jag ska klara av allting som komma skall.
Imorgon åker jag till Stockholm. Jag är livrädd. Jag åker med en klass jag knappt känner, förhoppningsvis kan jag välja att vara med dem jag känner mest, och träffa människor i stockholm som jag redan känner.
Egentligen hinner jag inte skriva mera nu, jag måste plugga till franska-nationellaprovet vi har imorgon. Och packa.

(Jag gjorde om den, gillar den bäst såhär.)

Idag vaknade jag och kände panik. Redan innan jag slog upp ögonlocken visste jag att jag försovit mig. Trots att jag har sovmorgon i 55 minuter varje torsdag. Dessutom var det kallt och blött ute. Jag var tvungen att cykla till skolan. I motvind. Båda två är mina bittraste fiender. Vilken tur tänkte jag, nu får jag äntligen inviga min regnjacka från Paul Frank. Den planen var väl den enda som inte sket sig under dagen.
Annars har jag haft Historiaredovisning om Ryssland. Det gick nog bra, förutom en i min grupp som aldrig lär sig när det räcker, aldrig lär sig när man bara ska sluta att prata. Hennes långa svar, som gjorde att två andra i gruppen inte kunde svara på sina frågor eftersom hennes långa utläggning täckte stora delar av gruppens frågor, sammanfattade hon med: två flugor på smällen. Jag kunde nästan inte hålla mig från att fråga när barnen skulle komma och vad de skulle heta. Trots allt var det bra att jag stannade på franskan, det känns konstigt och lustigt att det är nationellt prov på torsdag. Makes me wanna kill myself. Kind of.
Nu lyssnar jag på Bright Eyes, som förra sommaren. Ett annat musikquest jag har är att hitta den där franska låten som var med i en apoteketreklam, någon som vet vilken det var?

Slutet av skoldagen var ändå det viktigaste, eller egentligen efter att jag slutat. Jag skulle springa runt med mina cvn (hur säger man? cvn, cvs, cver, cv-papper?) på stan för att få ett sött sommarjobb. Efter det första nekande svaret på första stället kände jag mig nedstämd. Ville inte gå runt mer, tänkte att jag lika gärna kunde arbeta på mitt gamla sunkiga jobb. Men jag gav mig inte. På flera ställen ville de ta emot mitt cv, utan att lova något. Hon som har FrökenÖ blev allra gladast, och mest positiv. Jag hoppas verkligen det blir där, stilen på den underbara secondhand-butiken är underbar!

JOHAN'S GOT A BLOG

Det här är hursomhelst mitt etthundraelfte inlägg. Way to go!

Jag letar bild till mitt cv. Det finns inte en enda bild där jag ler. Katastrof. På alla ställen där jag söker jobb kommer de tro att jag är bitchig, osocial och slår barn. Men Amanda tog faktiskt bilden jag har med, då kan det inte gå fel. Nu ska jag plugga körskolegrejs, sen sova.

Vissa dagar känner man bara för att pussa en paprika.

Dagen började med att jag dunkade Hung up på repeat. Ingen annan låt får mig på det där speciella humöret, när självförtroendet är på topp och inget kunde gå fel. Idag var en sådan dag, en perfekt dag att gå klädd i en assymetrisk skjorta, satinjacka, pälskrage och jodphurs. Jag hade bara en lektion idag, på den lektionen var vi och såg 'bara barnet' - en teater alltså. Det kändes helt okej. Något säger mig att Helena och Amanda ser på MacBeth nu, men Amanda sa att inte Kim heller kunde se den idag. Känns som om vi får se det typ, en annan dag. Helvetes filmen ska ju recenseras.

Efter skolan gick jag och Dolly till Meza där jag åt lunch, barnportion falaffel. Mest för att jag måste spara pengar. Dolly äter gratis eftersom hon jobbar där. Sjukt orättvist.

När jag senare gick hem från pianot genom stan plockade jag upp en sån där gratistidning utanför videomix, mest för att kolla när Marie Antoinette har premiär. Vanligtvis läser jag inte den, den heter något i stil med HomeVision magazine jadda jadda - den sortens tidning med en halvnaken brud på framsidan och noll textmässigt innehåll. Men jag blev förvånad! Alla mina fördomar krossades när jag kom fram till artiklen om Kirstin Dunst och marie Antoinette, jag blev glad för att den var så välskriven!

"(...) Och där finns också Kirstin Dunst. Hon är lite av ett blankt papper, med en skev alldaglighet som när som helst kan förändras dramatiskt, esplodera i flickig fnissighet eller implodera i sorg."

Jag kan verkligen inte bestämma mig för om jag vill ha ett par wayfarers eller inte. Känns som om halva stan kommer gå med wayfarers nästa vecka. Men det är ändå bara solglasögon. Om jag skulle beställa ett par skulle det vara från OcShades. Och solglasögonen! De har en del tattiga grejjer men just det paret gillade jag.

LÖRDAG

Hemma efter först utomhusfest och sen inomhusfest. På den senare var det galet med folk, blandat folk. Dock hade det var roligare om vi varit mer alkoholpåverkade.

FREDAG

1. Mandy 2. Robin 3. Coolingar från Linné-parken

DET HÄR ÄR KATASTROF!

ANIA

(alltså, asbra synth.)

Jag sitter här, är ganska skabbig (fast ashet ändå) och äter fiskgryta med sked. Tror aldrig jag har skrattat så här mycket någonsin. Freka innan modeshowen, sjunga Claes-Göran efter filmvisningen, springa i vattenspridarna på kyrkogården, hitta diverse turkprylar typ en gigantisk lök i trö, ett par tofflor, väskor och ett par vilsna latinolovers som gick sista året på TC.
GAWD. KIM, HELENA OCH DOLLY - PEACE.

Jag bjuder er på en nostalgitrpp:

S Club 7 med Don't stop movin'. Så -99. Så mellanstadiedisco.
Själv var jag dökär i den blonda, långa och ganska fula tjejjen.

Något som däremot var riktigt läskigt och sjukt suspekt var den skabbiga pelikanen Pippi.

Ett annat barnprogram som jag såg på med skräckblandad förtjusning var Ika i rutan.

Kommer ni ihåg det där tjeckiska dockprogrammet, jag tror det hette två snubbar? Det handlade om två killar som var snickare tror jag, som alltid gjorde allting fel. Det hatade jag. Så oerhört mycket. Två alkoholiserade balkankillar som flummar. Obehagligt. Någon kan ju skicka en länk om ni vet vart man kan titta på dem igen.

Cheers!

Idag har jag:

1. Köpt en asdyr macka på Pressbyrån.

2. Köpt en asdyr CocaCola Zero på Pressbyrån som fick mig att vilja spy.

3. Ringt till Ulrika som meddelar att hon komemr nästa helg istället.

4. Fått ett erbjudande om att åka på (typ) filmmässa i stockholm för framtida filmskapare den 26-19 april. Helt gratis. Det betyder att jag skulle kunna träffa diverse Stockholmsälsklingar.

5. Laddat ner Tragedy med Steps, mellanstadiedisco eller vad?

6. Fått reda på att de säljer rakblad vid MCR-konserterna, ska jag skratta eller gråta?

Som jag skrev innan hade jag en "träff" idag. Egentligen vet jag inte vad jag hade kunnat göra annorlunda, men det känns som om det borde kännts bättre. Självklart fumlade jag med det mesta, glömde min telefon vid sjön, pratade mycket. Jag kan väl inte hjälpa att han blev asblyg. Eftersom jag har en tendens att alltid hålla på så vet jag att jag kommer vänta några dagar, sedan ringa och kolla hur mycket jag har skämt ut mig. Det som var possitivt var väl att... 176cm inte alls kändes så kort. Men jag känner mig ju mycket kortare än mina 183. Trots allt kan jag inte låta bli att tänka på hur likt det här var när jag träffade Tomas första gången. Katastrof men samtidigt perfekt. Well well.
På tal om mr. T sa han värsta konstiga grejjen häromdagen, i hade kontakt för första gången på säkert en månad. Han frågade hur mycket jag fortsatt att prata med hans tjejkompis, och jag sa att det blev några gånger, kanske tre. Då säger han bara: "Ja, till henne sa du att du kommit över mig". Men JA. Vad förväntar du dig? Det har varit slut sen i julas. Ju mer jag tänker på det är det nog som Kim säger att han vill ha mig i en liten ask. Men där hade han fel!

Förra inlägget var alldeles för deprimerande. Inte bra. Så här kommer ett possitivt inlägg.
När jag var i Köpenhamn i lördags blev jag som sagt inte glad alls. Men, något som var hemskt sött var att jag fick ett sms inne på Illums: "Blir kanske Växjö på måndag, i så fall har jag inget att göra i någon timme. Hihi, hint. Detta är förresten mitt nummer, puss. "
WELL, hoppas inte personen läser det här. Men men, nu blir det kanske imorgon vi ses om allt går bra. Kommer få skippa en del av franskan för att det ska funka och så. "Eh, jo. Jag har asviktigt läkarbesök typ". Jaja, det går bara utför med mig. Men för att citera Oskar: "Utförsåkning är kul".
Tidigare idag var jag på släktmiddag. Inte så kul tyckte jag och bror min så vi filmade oss själva, tog kort på påskgrejs och fotade av varenda sida av en "må-bra"-tidning.

i don't do much talking these days

Allting är verkligen skit. Blä på skolarbetet. Blä på söndagar.
Min dator har hängt sig minst tre gånger redan idag och jag har inte börjat på hitoriaarbetet.
Blä på att det var astrist i köpenhamn, inga snygga kläder och alla danskar gick runt i palestina sjalar. Så jävla fult och äckligt. Blä på att jag försov mig när jag skulle träffa och Blä på allt. Fyfan. Blä på modevisningen som jag ska gå som jag kommer vara sjukt nervös för. Blä för att jag inte har sprungit på blä, blä för att jag festar för lite, blä för att allt är deprimerande, blä för att jag kommer bli tjock, blä för att jag har fula kläder, blä för att jag känner mig puberatl, blä för växjö, blä för alla cpmongon som gör min värld förjävlig.'
Ungefär så.

Glad påsk.

Jag har funderat lite, och kommit fram till att jag vill ha en renodlad modeblogg vid sidan om den här. Det känns lite dumt att säga modeblogg och att jag ska posta outfits, men jaja. Går det så går det. Den här kommer i alla fall att fortsätta existera, men för vad jag har på mig och vad jag tycker om kläder bör man bege sig till larivegauche.blogspot.com med detsamma. Be there or be square!