Friday, February 23, 2007

Okej, ignorera bara mitt ansiktsuttryck på bilden. Men jag blev så nostalgisk och blödig. Unns artonårsfest, jag till vänster och Helena till höger. Allt som var då, och hur det har blivit. Jag saknar inte hur jag mådde, inte alla de fester som jag spydde och däckade på. Man behöver inte vara ett geni för att inse att även den festen slutade så. Men natten var så mysig, även fast jag sov på en mockasoffa och jose gonzalez spelade nonstop. Det var väldigt dött när allt kommer omkring.

2 comments:

Anonymous said...

Det var tider, om man nu får säga så. Fast för min egen del har saker och ting kanske inte precis blivit bättre. Eller, jag vet inte.
Det är en jäkligt nostalgisk bild i vilket fall.
Kyss.

Anonymous said...

Mm, jag är berädd att hålla med om att den natten var mysig..iaf för min del...^_^