Monday, October 29, 2007

Efter regn kommer solsken och jag har glömt alla mina depressioner för ett tag. Hurra hurra.
Smålandsposten ger britneys nya 4 glada solar. Hurra hurra.

Eftersom jag är så glad idagtänkte jag delge er några av dagens takar:

x Blir alltid nervös när någon jag ringer inte svarar. Jag brukar tänka att personen ifråga gör något konstigt istället för att svara mig. Eller något snuskig. Som att ha sex, eller att han/hon hånglar med sin granne. Det är jättejobbigt.

x Jag har börjat få ångest varje gång jag tar upp min mobiltelefon. Vet inte varför. Egentligen går vi ganska bra ihop tillsammans nuförtiden eftersom jag har fria sms. Det har bidragit till att jag alltid svarar på alla sms (nästan) och att jag alltid har den med mig. Neurotiskt.

x Har också funderat på personer som arbetar i telefonsupportrar framställs i reklam. För ett tag sedan var det någon med TryggHansa och deras anställda. Det var söta, friska flickor och pojkar i propra, lite gammeldags kläder. Nu senast är det något bredbandsbolag som tycker att vi ska "göra slut med våra gamla bredbands leverantörer". Och där är de igen! Bilder på supporters, söta små duvungar som gråter. Herregud. Jag har jobbat på ett företag med sådana som svarar i telefon. Sanningen är inte riktigt så guldkantat.

Sunday, October 28, 2007

Every day is like sunday.

Idag är jag deprimerad.
Allting känns väldigt tungt. Frågan är om det blir lättare av skriva, men jag gör det. Förresten är det dumt att ursäkta ig själv.

Känns djupt och svart.

Körkort - Vänner - Fota -Skriva - Familj
ÅNGESTÅNGESTÅNGESTÅNGEST

Det lilla ångestmonstret kommer på besök.

Vet inte vilken skillnad det egentligen hade gjort om jag hade haft ett körkort, vem skulle jag köra till?
Klagar på min vikt men jag skulle ändå inte ha någon att visa min nya smala kropp för.
Orkar inte vara ensam men står samtidigt inte ut med människor.
Just nu orkar jag inte bry mig om världsliga saker som körskolelektioner, semester i Italien och projektarbete.
Sluta prata med mig om det. Det löser sig ändå.
Trött på att vara vegeteran också. All mat smakar likadant - alla vet att jag ändå äter kött på fyllan.

Okej.
Jag är inte superduper ensam. Inte ens lite ensam.
Mest uttråkad, bortskämd och nonchalant.

Vill bara ha ett liv där de små sakerna kan kännas lite fina och betydelefulla.
Som en könummerlapp som har vikts i fickan och helt plötsligt liknar något annat, som att förundras över hur stökigt ett rum kan bli utan att någon säger till eller att se hur fint ljuset blir när det lyser igenom höstfärgade träd (färgskalan blir som på 70-talet).

Lyckligtvis finns det bot på grå dumma dagar:

x Cosmic Dancer. En av de bästa låtarna någonsin.
x Alber Elbas citat "Jag älskar tanken på att jag själv inte kan komma i kläderna. Det är som att känna doften av kakan på gatan uanför bageriet, men inte ha pengar nog för att köpa den".
x Cigaretter (nästa vecka är min sista vecka med dem)

Nu ska jag köra lite bil och fundera på livets mysterium ackompanierat av Sufjan Stevens.